Band:
Arkadius Antonik - music
Kris Verwimp - artwork
Discography:
Realms of Odoric (2014)
Guests:
Brandenburg State Orchestra, Frankfurt/Oder
Budapest Scoring Orchestra, Hungary
Lord Willhelm - violin
Eva Broenner - cello
Gwendolyn Lackner - flute
Petra Jadrná - flute
Hanka Slanarová - violin
Gabrielle Weigel - celtic harp
Denise Hofstötter - oboe
Info:
All music composed, orchestrated and recorded by Arkadius Antonik at The Realms of Odoric Studio, Würzburg
Odoric Overture recored and mixed by Dynamedion with The Brandenburg Symphony Orchestra - score written by Arkadius Antonik, orchestrated by David Christiansen
The
Last Embrace recorded and mixed by Dynamedion with The Budapest Scoring Orchestra - score written by Arkadius Antonik, orchestrated by David Christiansen
Towering Solitude & Alaric Wolfbite recorded and mixed by Martin Buchwalter in Gernhart Studio, Troisdorf
Mastered by Martin Buchwalter at Gernhart Studio, Troisdorf
Released 2016-12-14
Reviewed 2016-12-18
Links:
youtube
mdd records
Ett album som är tänkt att spelas samtidigt som man bläddrar i boken som medföljer, man får atmosfärerna och känslan genom kombinationen av bilder och musik. Det är en kul idé men det är också en idé som förutsätter att man tar sig närmare trekvart och bara bläddrar i en bok samtidigt som man lyssnar på välgjord stämningsmusik. Det är väl tveksamt om folk i dagens samhälle verkligen tycker sig ha den tiden till att vara overksamma och bara lyssna, personligen kan jag inte heller säga att det är värt den tiden – jag tycker att det går bra som bakgrund men det är inget som riktigt griper tag i mig.
Sagan om Odoric är annars skapad av konstnären Kris Verwimp och musiken till den av Arkadius Antonik, det här är andra kapitlet, det första i musikform kom 2014. Även om musiken är snygg så är nog boken och den konstnärliga biten mer intressant än den musikaliska delen. Kanske att en film animerad utifrån Verwimps grafiska historia hade varit mer spännande, jag hade gärna sett att detta album hade haft lite mer driv och lite mer dynamik men visst är det schysst.
Sagan om Odoric är väl kul på sitt sätt men den är inte speciellt minnesvärd, och det är väl främst det som är problemet – det känns som musik gjort för en film och utan filmen så blir det inte så bra som det skulle kunna vara. Second Age är helt enkelt ett okej album i väldigt schysst utförande och snyggt förpackat, det är kul att lyssna på men inget speciellt.
HHHHHHH