Band:
Luke Machin - guitars, vocals
Daniel Mashal - bass, vocals
Marie-Eve de Gaultier - keys, vocals
Elliott Fuller - guitars
James Stewart - drums
Discography:
Rubidium (2013)
Guests:
Info:
Released 2016-11-18
Reviewed 2016-11-21
Links:
maschineuk.com
youtube
insideout
Ett progressivt album med inslag av mycket och med sex spår och femtiotvå minuters speltid är det lätt att dra slutsatsen att de gått i den progressiva fällan att göra långa och onödigt komplicerade låtar. Och komplicerade är låtarna, men inte på ett sätt som stör mig som lyssnare. Allt känns logiskt och nästan inget känns som utfyllnad. Låtarna har ett skönt flöde och man kan känna historiens vingslag med inspiration från legenderna men också lite mer moderna akter och en del jazz och andra lite mer poppiga inslag som i Hidden in Plain sight där sampelet mellan manlig och kvinnlig sång fulländar intrycket av albumet.
Jag kan dock tycka att tokhyllandet jag läst på internet innan jag skrev detta är att ta i lite väl mycket. Det är riktigt bra men inte så bra då jag tycker att det finns utrymme att kapa lite i nästan alla albumets låtar. Därmed inte sagt att de delar jag vill ha bortkapade är dåliga men utan dem hade albumet fått ett lite mer direkt och distinkt intryck som jag tycker hade fungerat bättre. Jag tycker att de tar lite onödiga omvägar ibland, men därmed inte sagt att de saboterar sitt album med det – det får bara ett annorlunda intryck och ett som inte jag ser som det optimala intrycket.
Det är fortfarande precis som jag redan nämnt ett starkt album, för att inte säga ett höjdaralbum. Det kommer mycket bra i november vad det verkar och detta tillhör definitivt toppskiktet. Mest imponerad blir jag av redan nämnda Hidden in Plain Sight och Make Belief, den avslutande tsunamisången är också riktigt imponerande. Kanske att det mest imponerande ändå är den genomarbetade produktionen och konceptet kring naturens nycker, kul koncept och underhållande album som kommer varmt rekommenderat.
HHHHHHH