Lugnet
s/t

Det är svårt att tänka sig att ett band som kallar sig Lugnet kan bjuda på något hårt och rockande, men detta svenska band kallar sig just det efter platsen där de repar sin musik – kan man tänka sig att de härstammar från Falun? Det fanns ingen info om det i pressinfon så jag spekulerar bara där. Kul omslag annars, lite filmiskt och ganska dramatiskt tycker jag. Antagligen är det relaterat till deras videomakande, ni kan se ett exempel på det under denna text. I övrigt kan jag konstatera att detta är kvintettens debutalbum och att det inte har fått någon annan titel än bandets namn.

Man kan utifrån omslaget lätt få intrycket att detta band lever i en värld av nostalgiromantiserande, något som också bekräftas så fort man börjar lyssna på albumet. Det nämns lite band som Led Zeppelin och så där, men även de förträffliga, förlåt jag menar förstås förskräckliga, Rival Sons. Tack och lov låter de mer som de förstnämnda än de sistnämnda dock kanske utan samma rebelliska ljudbild som Zeppelin. Klassisk hårdrock, skulle kunnat ha varit inspelat på sjuttiotalet och sedan remastrats 2015, med andra ord så får den som söker nya spännande musikaliska intryck inte speciellt mycket att glädja sig åt här.

Det är dock snyggt inspelat och schysst producerat, men lite för tillrättalagt och lite för finputsat för att kännas som ett av de klassiska banden som en gång var pionjärer inom denna genre – kort sagt, lite för lite originalitet och för mycket coverkänsla för att man ska imponeras. Samtidigt är det enbart schyssta låtar och så på albumet vilket gör att jag inte gärna tar fram stora sågen. Nostalgiromantiker kommer säkert att finna detta tilltalande medan en recensent bör ha synpunkter på att det enda bandet gör är att skapa musik som andra redan skapat. Återigen finner jag mig undrandes över musikers kreativa förmåga, väldigt många musiker tycks inkapabla att skapa något som känns fräscht och spännande.

De må vara kreativt ospännande men (kanske på grund av att jag växt upp med föräldrar som lyssnade på den här typen av musik) samtidigt kvalitativt intressant och det är ett album som jag gärna lyssnar på (åtminstone någon gång) – speciellt eftersom det är musik av en typ jag alltid gillat. Alla låtar håller bra klass även om inget direkt sticker ut; det är helt enkelt en solid enhet, ett album jag gillar och kan rekommendera om du precis som jag gillar band som Led Zeppelin - även om detta band saknar den spets som nämnda band hade när det begav sig. Det är ett kul album, kanske av nostalgiska skäl, synd bara att det inte tar alltför lång tid innan jag tappar intresset – vi har hört det förr, väldigt många gånger.

HHHHHHH