Band:
Rob Mancini - Vocals, Bass
Davy Kerrigan - Guitars
Tony Carey - Keyboards
Ron Wikso - Drums
Discography:
Debut
Guests:
Mark Lynn – Bass
John Pratt – Backing vocals & Choirs
Geoffrey Spool - Harmonica
Info:
Recorded at Total Control Studio Austin/Texas and GMG Studio ONE in Donegal/Ireland
Produced, mixed and mastered by Rob Mancini
Released 2016-11-25
Reviewed 2016-12-03
Links:
boneyarddog.com
youtube
aorheaven
Och jag kan inte påstå att jag initialt blev särskilt tilltalad av vad jag hörde, det lät ganska enformigt och alldagligt, erbarmligt är nog ett bra ord för vad tyckte om Boneyard Dog första gången jag hörde detta album. Jag tyckte att det lät som vilket annat bluesrockalbum som helst, och lika tråkigt. Det är dock ett album som växer alltmer ju mer man hör det, ett djup och mer intressanta nyanser dyker upp och efter ett tag känns det faktiskt som ett riktigt bra album. Riktigt snyggt producerat men knappast nyskapande stilistiskt.
Det är lite som att dessa riktigt kompetenta musiker samlat sin musikaliska erfarenhet och skapat ett bluesrockalbum av riktigt hög kvalité och snart tänker man inte så värst mycket på att det inte är ett speciellt originellt album. Istället tänker man på hur välgjort och snyggt albumet är, och hur bra det är och att man gärna lyssnar på det om och om igen. Därför kan jag varmt rekommendera detta album till både fans av klassisk bluesrock och fans av schysst musik i allmänhet, men om du inte är en bluesrockfanatiker kanske du ska räkna med att du behöver lyssna ett par gånger på för att verkligen tilltalas av det.
Lonely Road, titelspåret och Boneyard Dog är de vassaste spåren på albumet, men jag tycker att hela spårlistan är vass och att det inte finns några större svagheter på albumet. Det enda man kan klaga på är bristen på originalitet men eftersom albumet är så pass bra behöver man inte lägga så stor vikt vid det.
HHHHHHH