Vanity Blvd
Wicked Temptation – Dirty Edition

Wicked Temptation – Dirty Edition, så kallar bandet Vanity Blvd sitt tredje album som sägs vara deras starkaste hittills. Det låter ju kul, det är en kvinnofrontad kvartett och om omslaget är någon indikation bör ni lätt kunna placera deras musik på rockkartan. Den smutsiga editionen är för att man ska se skillnad på denna version och bandets självsläppta version från förra året – denna version innehåller ett par bonusspår och en video så att den som köpte albumet förra året ska känna att den behöver skaffa den också, eller för att kanske bara göra det mer rättfärdigt med skivbolagssläppet.

Musikaliskt är det hårdrock, kanske sleaze, tydliga refränger och melodier. Man kan jämföra med band som Vixen, Lita Ford, Joan Jett och sådana artister om man vill ha namndroppande. Lättsmält och kommersiellt, lätt att tycka om och kanske också lätt att tröttna på. Hyfsat modern ljudbild men inte direkt en produktion som känns överdrivet imponerande utan ganska typisk för genren. Jag skulle inte vilja påstå att detta album erbjuder något vi inte redan hört, variationen och låtvalen på albumet är också typiskt för genren och det är lättsmält radiorock vi får, sådant som sålde i miljoner exemplar för några decennier sedan men knappast röner sådana framgångar idag.

Det svenska bandet bjuder onekligen på ett bra album, schyssta låtar och allt det där. Man kan inte klaga så mycket så, det är vettigt i speltid och allting, borde dessutom fungera bra på radio om de nu spelade annat än den mest populära dynga som sprids i musikvärlden idag. Samtidigt är det svårt att säga att de tillför något som inte redan finns, eller att de gör något bättre än vad andra band gjort tidigare. För er som gillar kvinnofrontad hårdrock kan det säkert vara en trevlig bekantskap, även om jag har svårt att se att någon verkligen skulle gå igång på det.

Det är helt enkelt ett schysst album, varken mer eller mindre. Det är ungefär vad man kan förvänta sig och känns mest angelägen för de som verkligen gillar sådan musik för de som är mer generella fans tror jag att behoven sedan länge tillgodosetts av de artister som redan finns. För mig står inte heller något spår ut speciellt mycket vilket kan vara en anledning till att min inställning till albumet blir väldigt neutral, kul att lyssna på och bra gjort men det saknas det där lilla extra – så tycker jag att detta album kan beskrivas.

HHHHHHH