Riti Occulti
s/t

Ockulta riter är vad vi erbjuds på detta album som är Riti Occultis debutalbum som ommastrats och släpps i 300 exemplar med ett exklusivt häfte på åtta sidor. De har släppt två album tidigare varav detta släpptes i original 2012 då det också kom i 300 exemplar men nu får vi alltså ett nytt omslag och ny mastring. Inget lovande skivomslag dock, ser ganska typiskt tråkmetalliskt ut måste jag säga, lite doom kanske? Bandet har två sångerskor, en som vrålsjunger och en som ska vara lite kuslig – åtminstone är det vad pressinfon försöker tillstå. Sabbath möter segdragen svartmetall beskrivs det också som, kan det vara sanning?

Svaret är nej, det låter inte så. Det låter som ockult svartmetall, långsamt och atmosfäriskt, doomigt kan man nog också beskriva det som. Det klarsjungna drunknar i ljudbilden medan vrålsången är bland de sämre jag hört i liknande typ av musik, en del syntar är också i töntigaste laget om man ändå ska gå in på sådana saker. Ganska unken produktion, lite billigt källarmässig är känslan när man lyssnar på detta album och att det är kvinnliga sångare, två av dem, är inte direkt uppenbart om man inte fokuserar riktigt noggrant på vad man lyssnar på och det i sig leder till ytterligare problem.

Sju låtar och femtio minuters musik, det är lite väl tilltaget då det inte direkt framkommer någon variation och dynamiken saknas helt. Allt bara drunknar i släpande riff, segdraget kraxande och en kvinnlig sångerska som mest gömmer sig i bakgrunden. Jag kan inte säga att det finns mycket att ta till sig här. Visst, efter ett par genomspelningar börjar man notera ett par snygga infall men sett till helheten förblir det segt, tråkigt och urbota dumt. På något sätt känns hela saken som en dum idé redan innan den testats men nu när bandet så visat hur en idé som denna kan utfalla så har de bevisat att mina teser allt som oftast stämmer väldigt väl. Riti Occulti är inte bra, så enkelt är det och det spelar ingen roll hur man än vrider och vänder på det, det är en rejäl förvrängning av sanningen att påstå något annat.

Vem ska då köpa detta album? Antagligen de som recenserat det och påstått att det är bra för någon annan kan jag inte se slanta upp några kronor för något så meningslöst och så dåligt som detta album. Det kanske låter lite taskigt att säga så men det har varit en ansträngande resa genom totalt jävla mörker och tortyr för att få någon bild av detta totaldassiga album och jag kan bara rekommendera, nu när jag plågat mig igenom det för er skull, att ni omedelbums väljer att skrota blotta tanken på att inhandla detta skräp.

HHHHHHH