Eldorado
Babylonia Haze

Snyggt skivomslag, mycket snyggare än senast det begav sig. Kan det tänkas vara Babels torn som pryder detta album som tydligen finns i både engelsk och spansk version, Karma Generator kallas tydligen den spanska varianten av detta album som sägs vara det album av detta band som mest influerats av livet på vägen och bandets live evolution har varit huvudspåret i de tio spår som utgör detta nya album. Låtar som uppstått ur improvisation och utveckling ur en psykedelisk kallelse, med vaga idéer som till sist blir fylliga och det omedvetna sökandet efter nya landskap. Allt med scenen som permanent vittne, det säger åtminstone skivbolaget och jag antar att det är så Eldorado också ser på det. Senast var de dock ingenting så storslaget och deras musik kändes alldeles för anonym och det var för mig ett typiskt band ur den grupp som gör nya låtar i en stilistik som förnimmer om sjuttiotalsrock.

Babylonia Haze är ett album som känns rotat i klassisk hårdrock men med moderna inslag, lite mörkt och kanske osympatiskt med bra driv och klart bättre rocksång än senast det begav sig. Fräsch produktion, jag tycker att de hittat en ljudbild som nog kan tilltala nostalgirockarna likväl som de med lite högre krav, de som önskar något fräschare. Skön variation över tio spår och jag tycker bandet tagit ett ordentligt steg framåt i jämförelse med senast det begav sig. Det är ett album som är kort och koncist och definitivt precis lagom i längd, det är en kvalitativ produktion som är lätt att ta till sig men samtidigt har tillräckligt djup för att tåla ganska frekventa upprepningar.

Ett väldigt bra album, det hade jag inte väntat mig när ett album från Eldorado damp ner i brevlådan. Faktum är att det är ganska svårt att tro att det är samma band som gjorde Antigravity Sound Machine som är ett väldigt intetsägande album och detta är ett som man definitivt minns. Det är kanske inte så våldsamt annorlunda mot föregångaren men det finns ett större djup, en mer dramatisk känsla och låtmaterialet är betydligt mer intressant, detta känns mer som ett band där den egna kreativiteten övertrumfat bandets tidigare väldigt tydliga influenser. Snyggt gjort Eldorado! Det här albumet är definitivt ett av de mer spännande jag hört detta år, jag tycker att de träffar ganska rätt hela tiden och deras låtmaterial håller riktigt hög klass denna gång.

Det är ett riktigt underhållande album där alla låtar är av god kvalité och ett par är riktigt vassa. En av dessa spännande låtar är inledande Mad Woman som sätter an en bra ton och är en perfekt låt att starta ett album med. You Don’t Wanna Need Her är albumets trevligaste alster och kröner ett väldigt vasst album. Jag tror att de 290 fansen från tio länder som bidrog med 13500€ kan känna sig väldigt nöjda med vad Eldorado bjuder på, väl spenderade pengar skulle de faktiskt kunna tycka.

Eldorados disiga album är definitivt väl värt att titta närmare på, den som gillar klassisk rockmusik med fräscha idéer kommer definitivt inte ångra ett eventuellt inköp av detta album. Väldigt bra, väldigt snyggt och väldigt kompetent, jag antar att vi kan tacka bandets 290 generösa fans, och bandet själva förstås, för ett riktigt trevligt album – om jag inte redan fått det hade jag nog köpt det.

HHHHHHH