Whip
Digitus Impudicus

Ett band som gillar piskande, ett norskt band icke desto mindre. Spännande benigt skivomslag som dock vittnar om musik som jag normalt inte gillar. Självklart har det dock inte lett till förhastade slutsatser om detta band och detta album. Det är ett band som funnits länge, sedan 1998 för att vara exakt. Det är inte direkt som att de skyndar sig att släppa sin musik, detta är faktiskt debutalbumet. Visst de har två EP-skivor och ett gäng demoskivor i bagaget så det är inte direkt ett oerfaret band vi nu ser släppa sin debut. Men vad får vi då, med tanke på hur detta skivbolag är en sammansättning av band och sådant så är det ett album jag skulle vilja tycka om. Självklart krävs det ett bra album för den saken eftersom jag aldrig överdrivet mina betyg åt endera hållet.

Whips musik är en sammansättning av musik, kan kallas dödsälskande svartmetall om vi ska tro skivbolaget och varför inte? Thrash, grindcore, något sådant åt det extrema hållet. Tempot är högt, sången är argt kraxande, ofta ohörbar i åsyftan till vad som sägs. Produktionen är solid för genren, ljudbilden är balanserad och jag tycker att man definitivt kan säga att det är ett starkt album i den bemärkelsen. Kan tyckas lite rörigt med tanke på hur tempot ibland skruvas upp för mycket och allt smetas samman till lite av en musikalisk sörja. Det är tungt och rejält samtidigt som tempot är högt, och albumets tretton spår bjuder på knappa 40 minuters underhållning om man är lagd åt det hållet.

Personligen är grindcore, dödsmetall, svartmetall och sådant inte helt min grej och jag kan inte riktigt se storheten i Whip. Jag vill tycka att det är bra, jag vill känna att det är underhållande men det är varken eller och när allt tystnar är det snarare en känsla av lättnad över att det är slut än en känsla av att jag hört något bra. För de tilltänkta fansen kan jag dock tänka mig att det fungerar väl, recensionerna jag sett har ibland varit väldigt positiva vilket förstås är kul för bandet. Låt mig dock balansera det lite, det är nog inget för dig som uppskattar melodier men om du gillar det tungt, argt och gormande kan det nog vara ett underhållande album.

För mig är Whip ett album för papperskorgen dock, det är inte uruselt, det går väl nätt och jämt att lyssna på så det är väl på många sätt relativt okej men mer än så kommer det aldrig att bli. Så med risk för att bli tjatig: ett album som bör tilltala fans av den här typen av musik men knappast lär tilltala någon annan. Det kanske räcker.

HHHHHHH