Portal
For All That is Damned to Vanish

Första albumet jag recenserar från skivbolaget Vic Records är det svenska bandet Portal. För er som följt Hallowed har säkert sett en annan recension av ett par album från ett band vid namn Portal, men det var ett australiensiskt band som inte framförde melodiös dödsmetall. Detta är kvartettens andra album, det första kom redan 2001 och bandet ska ha bildats 1996 vilket innebär att de snart firar 20 år och det med två album i katalogen, visst de har väl chansen att hinna med ett till men med tanke på produktionstakten hittills känns det ganska osannolikt. Inspelat i en legendarisk studio om vi ska tro pressinformation, dessutom producerade och allt det där av väldigt kompetent folk inom genren, det borde alltså vara upplagt för något intressant. Åtminstone om man verkligen gillar dödsmetall.

Vi bjuds på smattrande trummor, klassiska dödsmetallriff en ganska modern melodiös produktion och en vrålare med ganska tam framtoning som ofta överröstas av allt annat. En och annan tempoväxling och mer melodiös svängom får vi men överlag är albumet stilistiskt väldigt statiskt. De bjuder inte på något nytt, unikt, eller speciellt personlig, ganska generisk melodiös dödsmetall får vi nog ändå kalla det. Nio spår och 37 minuters speltid är att hålla det relativt kort vilket ofta är en nödvändighet i denna genre och speltiden känns i detta albums fall precis lagom eftersom jag inte tror att många skulle orka lyssna på det längre än så.

Mycket bättre än sin namne från Australien, det är det första jag konstaterar när jag hör inledningen på detta album, det bekräftas också ganska snart. Dock tycker jag att de repeterar sig själva ofta och en lovande inledning förvandlas till ett väldigt ordinärt album. Jag har hört mycket bättre inom denna genre, jag har också hört bättre album generellt och det finns inte mycket med detta långtitlade album som får mig att vilja lyssna på det. Ett album som inte bara är ganska alldagligt att lyssna till, det är också ett man inte gärna ens vill lyssna på.

Jag säger inte att de gör vad de gör dåligt för allt sammantaget är det ett hyfsat bra album, produktionen fungerar väl och melodierna känns hyggliga. Albumet är dock alldeles för repetitivt och sången är för dålig och det känns alldeles för identitetslöst för att det ska komma någonstans. Och jag finner mig själv efter dussinet lyssningar ungefär på samma ställe som första gången jag hörde det, det är ett hyggligt album men det har inget intressant eller utmärkande drag vilket också gör det till ett ointressant album. Antagligen ett kul album för dig som är väldigt förtjust i dödsmetall men för oss som gillar all typ av metal är det för anonymt för att intressera.

HHHHHHH