Resonance Room
Untouchable Failure

Ett rum med resonans, det låter ju spännande. Vore det inte kul om titeln var en självuppfyllande profetia? tänkte jag när jag noterade den. Samtidigt vore ju inte det speciellt underhållande och trist musik är inte något jag direkt uppskattar att slösa tid på. Detta album, Resonance Rooms andra, har ett i det närmaste dystopiskt omslag kanske från Abydos med tanke på pyramiden. Där upphör dock tankarna som leder mot SG-1 och istället drar de i en mörkare riktning, som sagt något dystopiskt, Blade Runner kanske. Den italienska kvartetten har dock inte bara ett intressant omslag, innehållet är minst lika dramatiskt.

Tio spår och 53 minuter musik som inleds med lite sömnbesvär av en massiv dignitet. Det är dystopiskt goth metal med doominslag, det är mörkt och dramatiskt. Tempot är inte alltför högt men det finns ett djup i det musikaliska. Ett varierat album som bjuder på ett själsligt mörker, inte så mycket positiva tongångar men vem behöver det? Sångaren passar perfekt till den musik bandet har att erbjuda och jag tycker att detta överlag känns som ett mycket kompetent producerat album. Snygg ljudbild och framför allt ett skönt mörker är vad dessa italienare har att erbjuda oss.

Dessutom är låtarna på albumet bra och det är definitivt ett album jag måste erkänna mig lite imponerad av detta album. Det är ett underhållande sådant och ett jag kan rekommendera till alla som gillar det lite mörkare, till er som inte erkänner er som optimister och er som har ett lite dystrare sinnelag. En uppfriskande djupdykning ibland mörkare sinnelag, lite progressiva tongångar och spännande atmosfärer. Jag gillar Resonance Room och deras Untouchable Failure, det är ett riktigt bra album och ett väl värt att titta närmare på.

Bäst är den inledande duon spår som sätter an en riktigt fin ton och dessutom är hyggligt varierade. Sedan måste jag också framhålla Prometheus som ett spår väl värt att titta lite närmare på, så vi har en fin trio som man gärna lyssnar lite närmare på. Inte för att de övriga sju spåren är så värst tråkiga men kanske för genren ganska ordinära och om man ska klaga över något så är det väl just det: att Resonance Room kanske inte har alltför mycket nytt att erbjuda den som redan är väl bevandrad i gotiska tongångar. Trots detta kan jag dock rekommendera Resonance Room och deras inte alltför misslyckade fallerande, ett mycket trevligt album.

HHHHHHH