Nick Gilder
s/t

Okej, ett album från 1985 som tydligen skall ha varit svårt att få tag på, Nicks självbetitlade sjätte album om jag räknat rätt. Det är ett album med ett hyfsat intressant skivomslag, annars vet jag egentligen ingenting om Nick Gilder och hans musik. Jag har läst mig till att han stod bakom mikrofonen I Sweeny Todd och tydligen turnerar med det bandet igen nuförtiden. Han har också skrivit en hel del musik till diverse olika artister, och även en del som förekommit i film. En man som åstadkommit en del musikaliskt.

Det är ett poprockalbum som lät daterat 1985 när det kom ut och som fortfarande låter daterat, produktionen känns sent sjuttiotal och ljudbilden imponerar inte det minsta. Inte så värst mycket variation heller på albumet, dock är inte speltiden så lång så visst borde det kunna sväljas utan något större förtret. En fråga jag ofta ställer mig med återsläpp är om de är värda besväret, om de är värda att släppas på nytt. Har detta album varit något vi saknat fram till dess att det återsläpptes?

Svaren på den frågan är nej, det är ett högst ordinärt album. Det skulle säkert ha gått bra på radion när det släpptes men jag ser inte vitsen med det nu. Det är inte bra nog för att vara tidlöst och även i genren finns det så mycket bättre musik att det inte finns någon större poäng att slösa resurser på att återsläppa ett album som detta. Enligt recensioner jag dessutom funnit så anser vissa att detta album var ett där han sålde ut den gode Gilder. Jag har ingen aning men jag vet att jag inte direkt ser någon större poäng i detta album, det är hyfsat men låter extremt gammalt. Nej, jag har hört bättre grejer från Yesterrock, detta är ett av deras mindre intressanta släpp.

Inledande Scream of Angels är bra, resten av albumet passerar likt en grå massa av morgondis eller något annat liknande. Kort sagt, ett album vars återsläpp världen faktiskt klarar sig utan. Jag klarar mig definitivt utan det.

HHHHHHH