Molly Hatchet
Paying Tribute

Detta album kan sägas vara lite av ett dilemma för min del, jag gillar att höra band göra covers på inspirationskällor och liknande men jag ogillar kompilationer och detta känns faktiskt lite som det sistnämnda. Det avslutas också med tre livevarianter av klassiska Molly Hatchet låtar vilket gör det hela en aning ologiskt, ”vi gör en coverskiva men som utfyllnad på slutet slänger vi med ett par livelåtar bara för sakens skull” kanske bolaget resonerade. Molly Hatchet har annars alltid setts som ett hyfsat band av mig, aldrig något riktigt imponerande men med många schyssta låtar och därför kanske jag per automatik blir lite mer konfunderad till detta album då min relation till bandet inte är alltför stark.

Det låter som Molly Hatchets stil med systatsrock i hårdrockskostym med klassiska boogieinfluerade riff och ett överlag ganska arketypiskt hårdrocksutförande. Låtmaterialet är ganska varierat men alla covers har definitivt en prägel av Molly Hatchet, på gott och ont. Produktionsmässigt känns det ganska bra genomfört, väl sammansatt även om jag skulle kunna vara utan livematerialet som avslutar albumet. Om vi bara räknar coverlåtarna får vi faktiskt en ganska fin speltid på ett tiospårsalbum, det blir lite värre med en kvart av livelåtar som inte tillför något som avslutning.

Det här albumet kan definitivt sägas vara lite både och, det är ganska bra låtar med vissa riktigt bra och andra är lite av en jahaupplevelse. Frågan som jag gärna ställer mig är om det är värt besväret och tiden att lyssna på det, och där får jag ändå säga ja om än med viss tvekan. The Boys are Back in Town och Desperado är till exempel väldigt bra trots att Molly Hatchet gör sitt bästa för att slakta dem. Sedan har vi inledande Sharp Dressed Man som tillsammans med Tequila Sunrise är albumets höjdpunkter, Bad to the Bone är inte så tokig heller. Så överlag måste man väl ändå ställa sig lite positiv till albumet även om det känns en aning onödigt och kanske inte direkt något som fanatikern bara måste springa till butiken och införskaffa, så bra är det inte.

Det är kul att höra Molly Hatchets variant av klassiska låtar de flesta av oss känner till sedan tidigare, det är kul att få en insikt i vad som inspirerar och påverkar detta band men egentligen ser jag ingen riktig poäng i detta album. Covers brukar ofta vara roliga som extra inslag på ett vanligt album, det är sällan ett coveralbum med ett band brukar vara särskilt intressant och detta album är inte direkt något undantag till detta. Paying Tribute är ett okej album, en kul coversamling men egentligen finns det väl ingen större anledning att införskaffa det eftersom det känns mer som kuriosa än något man verkligen vill höra.

HHHHHHH