Hatriot
Heroes of Origin

Kan ni precis som en del nostalgiker inte få nog av den så kallade Bay Area thrash metalen? I så fall finns ytterligare ett album för er att sätta tänderna i, Testaments och Exodus gamle sångare Steve Souza och dennes söner har satt ihop denna kvintett med ett ganska patetiskt namn för att göra mer sådan musik. En genre som verkligen går att variera in absurdum, eller vänta nu… en genre som inte direkt går att variera menar jag förstås. Det är min uppfattning och er kanske varierar, en sak är dock säker att det är troligen den form av thrash metal jag tycker bäst om och det finns vissa band inom den genren som är riktigt bra, frågan är bara om Hatriot är ett av dessa.

Att deras musik inte är direkt nyskapande är en sak som är alldeles sann, det är typisk Bay Area thrash som den brukar låta. Om ni känner till Exodus, Testament eller något i den stilen så vet ni hur det låter för denna kvintett har absolut ingenting nytt att bringa marknaden av musik så om nytt är något ni söker kanske ni bör titta i en annan riktning. Det låter som mycket annat som kommit från det området och det är inte direkt nydanande inom produktion heller utan låter ganska gammalt och lite omodernt, framförallt känns det på många sätt förutsägbart och sångaren är inget vidare utan gormar i någon form av kråklikt kraxande vilket inte alls låter intressant. Om ni känner till Bobby Ellsworth som sjunger i Overkill, tänk er honom med halsfluss som sjunger strax efter att han andats in ett kilo helium. Det är inte nyskapande och sångaren är inte överdrivet bra samt att produktionen känns gammal, men visst kan det väl vara bra ändå?

Det finns många band med lite undermålig produktion och mindre bra sångare som ändå låter bra men detta är inte ett av dessa band. Hatriot känns högst ordinärad och framförallt känns de väldigt ointressanta och deras musik griper aldrig tag i mig som lyssnare utan jag somnar snarare av allteftersom detta album passerar. Det påminner mig väldigt mycket om de tre senaste Exodusalbumen jag hört, trist och ointressant med musik som visserligen är okej men som inte har någonting att erbjuda mig när det gäller intresset för deras låtmaterial som är en 43 minuter lång gäspning.

Till sist sitter jag här och funderar kring anledningen till album som detta, ett nytt band i en överbefolkad genre som är lika lätt att variera som det verkar vara för Volvo att variera stil på en bil, dvs omöjlig att variera. Jag ser ingen anledning till detta albums existens och framförallt ingen anledning till att införskaffa det men okej, det är hyfsat musikaliskt även om det som sagt är fullkomligt ointressant.

HHHHHHH