The Used
Vulnerable

Tracks
1. I Come Alive
2. This Fire
3. Hands and Faces
4. Put Me Out
5. Shine
6. Now That You're Dead
7. Give Me Love
8. Moving On
9. Getting Over You
10. Kiss It Goodbye Kinda Hectic
11. Hurt No One
12. Together Burning Bright


Band:
Bert McCracken (Vocals & programming)
Quinn Allman (Guitar & add. vocals)
Jepha (Bass & add. vocals)
Dan Whitesides (Drums & add. vocals)


Discography:
The Used (2002)
In Love and Death (2004)
Lies for the Liars (2007)
Artwork (2009)


Guests:
William Control (add. vocals on 6)


Info:
John Feldmann (Production & mixing)
Brandon Hall Paddock (Engineering & add. production)
Jeremy Hatcher (add. engineering)
Spencer Hoad (add. engineering)
Courtney Ballard (add. engineering)
Joe Gastwirt (Mastering)
Frank Maddocks (Artwork, design & photography)

Released 2012-03-30
Reviewed 2012-05-17

Links:
theused.net
myspace
last-fm
hopeless records

Amerikanerna i The Used har blivit lite av en punksensation i USA där de har tre guldskivor på fyra giv. Detta är femte albumet och nu har de startat ett eget skivbolag och enligt egen utsago gått ett steg tillbaka för att sedan ta två steg framåt. Det låter onekligen som en omväg att behöva stega bakåt för att komma framåt, men ibland är ju alternativen begränsade och vägvalen få. Uppenbarligen har steget bakåt gjort The Used gott därför att det här albumet låter riktigt bra!

Bandet kategoriseras som diverse olika saker - allt från emo till screamo och hardcore. En djungel av olika genrer med andra ord och kanske beror detta på att ljudbilden låter så utvecklad att det inte riktigt kan stanna på ett epitet. Här pratar vi om avancerad punkrock med vissa dragningar mot AOR och sång som andas screamo. Musiken är lekfull och rik på intressanta inslag men drivet från punken finns där och det är i de mer storslagna balladerna Getting Over You och Together Burning Bright som jag känner att visst finns det en gnutta AOR i detta också. Inledande I Come Alive har bakgrundsljud som känns hämtade från ett tivoli med diverse skratt och högtonade närmast speldose- eller karuselliknande musikstycken i bakgrunden. Andra spåret (This Fire) öppnar och slutar med stråkar och har dessutom en av albumets starkaste refränger. Hands And Faces som följer den görs mestadels med rösförvrängare i sången och musiken är en gnutta progressiv med tempobyten och diverse andra mystiska påhitt men den har även den en skön refräng. I Put Me Out sjunger Bert McCracken "I gave you everything, you threw it away - put me out like a cigarett" till ett gitarriff som känns hämtat av U2 och även detta känns riktigt lyckat.

Femte låten heter Shine och här sänker bandet hastigheten lite och gör en mer nedskalad låt med mest bara sång och rytm i verserna för att sedan dra på lite mer som vanligt i refrängerna. Sjätte låten upprepar ett liknande mönster, men är nedskalad på ett annat sätt och drar sig mer mot 70-tals punk eller hårdrock från samma decennium. Give Me Love, som kommer som nummer sju, är en av mina favoriter från skivan. Den har en intressant vers men framförallt refrängen gillar jag. Den är lång och utdragen och uppdelad i en nästan stick-liknande del och sedan en mer traditionell refrängdel med utdragna stavelser och skrik. Åttonde låten är en annan av albumet bättre spår men då handlar det om en mer traditionell punkrock-låt i samma anda som Green Day. Getting Over You är en av de balladerna som nämndes tidigare och bjuder på ganska typiska "ballad-låt-inslag". Låt tio är en skön rocklåt kallad Kiss It Goodbye Kinda Hectic innan bandet sänker tempot igen till den alternativa balladen Hurt No One. Slutligen avslutar bandet med ytterligare en traditionell ballad i Together Burning Bright som är en stark avslutning på denna skiva med en lite mer storslagen känsla och refrängen upprepas så många gånger att den bara måste fastna i folks huvuden.

Personligen känner jag att The Used känns lite som en blandning mellan Brittisk och Amerikansk rockmusik. Det finns en distinkt känsla av punk men också amerikansk rock i det hela och deras tydliga nytänkande i musiken andas Brittisk indierock. Flödet i musiken är inte helt självklart utan kastas lite runt som en frisbee i sommarsolen när de styckar upp musiken i olika partier med varierande tempo och användande av instrument liksom sångsätt och känsla. Det som står fast genom låtarna är rytmer och melodier - vilket också känns som det viktigaste att inte kasta åt slumpen likt kött till hungriga vargar därför då dödar man snabbt musiken om man inte vet vad man gör.

Som helhet tycker jag att 'Vulnerable' är en riktigt bra skiva och jag tycker de flesta av skivans tolv låtar är riktigt bra. Det känns inte riktigt som en skiva som spelar i en liga för sig själv riktigt men det är en av de bästa albumen från i år så här långt och det har jag sagt många gånger i år, men det fina med i år är att det känns som kvalitén bara blir bättre och bättre ju längre in på året vi kommer och så här en dryg tredjedel in på året är detta helt klart en topp 5 skiva. En genreöverskridande skiva som jag tror kommer kunna tilltala de flesta som gillar rockmusik. Sköna melodier, sköna rytmer och sköna låtar. Bra på alla sätt och vis, inte helt perfekt men väldigt, väldigt bra! Jag kommer att använda den här skivan många gånger i framtiden.

HHHHHHH

 

 

 

Label: Anger Music/Hopeless Records/Sound Pollution
Tre liknande band: Oel/My Chemical Romance/Silverstein
Betyg: HHHHHHH (5/7)
Recensent: Caj Källmalm

read in english