The Fallen Divine
The Binding Cycle

Från det väglösa landet väst om vårt eget härstammar dessa fallna gudomliga som lyckats bli bundna i en cykel, låter inget vidare kanske men så ser det ut och skivomslaget indikerar något svart hålaktigt som är redo att med sin enorma gravitation sluka allt i närheten. Ganska spännande så här på förhand skulle jag nog vilja säga om det, omslaget är kanske inte det snyggaste men det är ändå rätt spännande även om bandet lyckats få en väldigt tråkig logotyp. Detta är ett album bandet själva finansierat i hopp om att finna ett lämpligt skivbolag som kan hjälpa dem i framtiden, kanske ett bra sätt att göra det på eftersom det borde vara en ögonöppnare för dem som hör det, kanske bättre än att sitta och vänta med en demo här och där. Skivan kan ni köpa genom till exempel bandets bandcampsida som vi länkar till i vänsterspalten, den finns både digitalt och i fysisk CD-utgåva. Men vad kan då dessa norrmän tillföra den samlade musikskatten? förhoppningsvis något mer intressant än de flesta av sina musicerande landsmän, säger du hoppfullt.

POR handlar det om, Progressive Oriented Rock som tar avstamp i det extrema märkligt nog med tanke på att norsk metall aldrig sysslar med sådant. Det är en ganska invecklad musikalisk resa som dock avhålls att fastna i ett spår under längre tid, väldigt varierade låtar och stilmässig variation även om sången hålls i det vrålande slaget mest hela tiden. Det är inte överdrivet tungt och till större delen känns det som att det bara är sången som är extrem och det musikaliska hålls mer åt tungmetallhållet för att ibland irra sig ut i progrockens värld. Tempot växlar ganska mycket och så gör även melodierna vilket skapar en ljudbild som kräver en stunds lyssnande för att lära känna väl. Produktionen signerad Andy LaRocque håller en bra klass, smart att ta in en etablerad producent för att få till en professionell känsla för det är just vad deras musik ger känslan av, professionalitet och mognad. Albumet innehåller åtta spår och det spelas under 48 minuter för den som lyssnar på alla dessa åtta, ett par av spåren är ganska långa med över sju minuters speltid och överlag så är känslan av att de är ganska långa låtar även om ett par är ganska korta.

Jag tycker faktiskt att det är ett bra album, främst melodierna håller en riktigt hög klass. Det är ganska komplicerad musik men det stakar sig aldrig och det har ett bra flöde som gör att det är ganska lättsmält trots den varierande stilen och komplicerade utformningen av det musikaliska. Det är en ganska svår bedrift har jag märkt med tanke på att de flesta progressiva nya band tenderar till att göra väldigt händelselösa och tråkiga album där avancerat instrumenterande är enda målet, så känns inte The Binding Cycle, den känns genomarbetat och genomtänkt och inte överkomplicerad. Ett album som borde kunna rendera en hyfsad deal för dem tycker jag, ett album som också vittnar om ett väldigt intressant band på väg framåt, ett band att följa skulle jag nog vilja säga.

Jag har lite svårt att plocka fram några enstaka favoriter men de tre första spåren tycker jag mycket om, kanske lite mer än det som följer men alla spår är starka och det finns inte så många större svagheter tycker jag, givetvis finns det några enstaka småsaker som jag inte är så förtjust i, sången kan vara ganska trist ibland och något enstaka parti i den avslutande delen av albumet känns en aning sömnigt men skavankerna är både få och små så det är på det hela taget ett starkt album som förtjänar att lyftas fram och märkas mer än det hittills gjort.
The Fallen Divine, lägg namnet på minnet.