The 9th Cell
Galga de Zebra Ilesa

Trots att The 9th Cell som egentligen är ett enmansband bestående av portugisen David Pais släppt ett flertal album redan är denna oskadda zebramätare debuten på ett skivbolag, ett bolag som är infektuöst till och med. Albumet har inte direkt begåvats med det mest imponerande skivomslaget jag sett och inte heller kan man påstå att informationen som följde albumet var alltför uttömmande men av det framgår att albumet släpptes för omkring en månad sedan och att det var det första på ett skivbolag. Det talas också om progressiv metal men det är svårt att bekräfta eftersom det finns väldigt få recensioner och liknande rörande bandet, jag hittade två recensioner om detta album trots att det släpptes för en månad sedan och betygen var ett högt och ett mittbetyg så det finns egentligen inte alls mycket att ta fram om detta.

Musikaliskt handlar det om ganska varierad och ibland progressiv metal, lite klarsång, lite vrål, lite gäster och så vidare. Hyfsat kompetent framfört och hyfsat producerat men inget överdrivet imponerande på den fronten. Sånginsatsen känns också lite sisådär och jag får lite ”Andromedavibbar” av att lyssna på detta, dvs komplicerat och trixigt men i slutändan ganska intetsägande, jag säger dock inte att Andromeda är ett liknande band bara att intrycket är detsamma. Det pågår ganska mycket hela tiden i det musikaliska vilket gör att det ganska ofta blir en rätt massiv ljudkuliss vilket i sin tur gör att nyanserna som det finns ganska gott om i musiken gärna drunknar i denna ljudkuliss. Det är också ett album som trots variationen känns rätt så långt och kanske bidrar en speltid med över timmen till den saken.

Detta album har en del som talar för det i form av klurig, komplex, ofta ganska intressant musik som tar några atypiska svängar och åtminstone till och från kan kännas hyfsat medryckande men lite ofta spännande komplexa. Det har också en del som talar emot i en alldeles för lång speltid och många partier där albumet somnar av i långdragna sekvenser som inte gör det minsta för helheten. Dessa för och emot tar ut varandra ganska väl och slutresultatet blir att det ändå är ett bra album men att det inte riktigt når hela vägen fram till de där mer intressanta albumen som släpps, ett som helt enkelt kommer att tyckas ganska bra av den som spelar det men som sedan kommer att glömmas bort och hamna i något dammigt arkiv någonstans i södra Portugal.

Sedan, allvarligt talat jag trodde att de här inslagen med ”you’re listening to…, for promotional use only” var något som slutats med för länge sedan, senast jag fick något innan detta album var typ 2008 eller något i den stilen och jag hatar det, Massacre och AFM som använde det då hade åtminstone vett nog att lämna de tre första låtarna utan den ”voiceovern” men på detta album är det på alla låtar. Jag lovar jag ska inte sno detta album och jag tror knappast att en sådan sak förhindrar att ett album sprids på nätet innan det är släppt. Nu har jag fått skriva av mig den irritationen över någons nervositet, även om det inte varit ”voiceover” på detta album hade det nog försvunnit i arkivet där jag förvarar alla okej promoalbum som jag inte vill ha kvar i min spellista.

The 9th Cell behöver arbeta på lite detaljer för att nå längre med sin musik, och snälla skippa den där voiceovern nästa gång så kanske man faktiskt också kan fokusera mer på musiken som recensent. Inte för att den påverkar mitt neutrala mittbetyg i detta fall, ett bra album helt enkelt men ingenting speciellt.