Solisia
UniverSeasons

Solisias andra album har ett snyggt och intressant skivomslag, lite grann ger det på samma känsla som Rushs alldeles förträffliga Clockwork Angels samtidigt som det inte ger det. Det handlar om ett koncept album med elva spår som binds samman av ett filosofiskt resonemang kring människans tillstånd, en intressant tematik onekligen och också något som bjuder in till dramatisk musik och den tesen blir ju knappast mindre av att de har en kvinnlig sångare, något som oftast brukar borga för dramatisk musik.

Och på den dramatiska fronten gör nog inte Solisia mången lyssnare besviken då det är majestätiskt, det är också progressivt och med ett par symfoniska undertoner tycker jag också att det kan sägas ha känslan av en musikal, dock med bara en talande huvudperson. När det gäller den känslan kan den knappast heller sägas försvagas av det lån bandet har gjort från Phantom of the Opera i spåret All I Want. Produktionen är alldeles förträfflig och ljudbilden är riktigt snygg, det är tungt men samtidigt väldigt rent och snyggt. Sångerskan Elie är mer en kvinnlig rocksångerska än en som drar åt det klassiska hållet men hon klarar av att sträcka sig till de högre tonerna också och fungerar riktigt väl för den musik Solisia har att erbjuda. De elva spåren erbjuder en väldigt dynamisk ljudbild med väldigt bra variation och ett ganska dramatiskt totalt intryck, det känns både väl genomtänkt och väl utfört måste jag säga.

Italienarna lyckas riktigt bra med detta album och det är definitivt ett album värt att titta närmare på, speciellt om du gillar kvinnofrontad metal men även annars tror jag att du kan finna mycket nöje i detta trevliga album. Tungt, dramatiskt, dynamiskt och en riktigt trevlig musikalisk resa över elva spår och 48 minuter. Och även om Elie inte är den bästa sångerska jag hört i mitt liv fungerar hon här som handen i handsken och är definitivt en starkt bidragande orsak till att detta album definitivt är ett av de absolut bästa jag hört den senaste tiden.

Det finns elva riktigt trevliga spår på detta album men för mig är det två jag bär med mig när jag inte lyssnar på detsamma och det är inledande UniverSeasons som också är titelspåret och sedan femte spåret All I Want men om dessa är de två bästa låter jag vara osagt, det är dock de två mest minnesvärda och spåren på albumet och två som gör att jag gärna väljer att spela detta album när jag ska välja ut nästa album att sätta tänderna i.

Sammanfattningsvis kan jag konkludera att detta album är dramatiskt och spännande hela vägen igenom de elva spåren och ett riktigt kompetent genomfört album som jag gärna lyssnar på, ett album som är mer än väl värt att titta närmare på för den som uppskattar kvinnfrontad rockmusik eller som gillar progressiv metall. Lägg namnet Solisia på minnet för det är ett band som jag tror har mycket mer att erbjuda i framtiden.