Mordax
Violence Fraud Treachery

Danska bandet Mordax kommer rekommenderade av väl ansedde musikern/producenten Dan Swanö som vi sett i diverse olika sammanhang och det lär väl i många fall ses som någonting förlåtande och någonting positivt. Det talas i våra alldeles egna favorittermer, ”less is more” är ett uttryck som används för att beskriva hur bandet låter. De har ett omslag som påminner mig lite grann om franska Sanctuaire med en dödskalle på ett bord tillsammans med saker du kan finna på ett bord även om dessa saker skiljer sig en del och det gör också vinkeln på dödskallen med även det stilistiska vi får på albumet. Violence Fraud Trachery heter Mordax debutalbum, Mordacia Mordax som för övrigt är det latinska namnet på Australiskt Nejonöga för den som är intresserad av vad namnet kan återkopplas till, det kan också vara ett initiativ av en nederländsk internetleverantör, Osmeridae Mordax är en variant av Norsfisk som lever främst i kustvatten på norra halvklotet, där har ni några idéer till vad bandet kan ha inspirerats från när det gäller namnet. Oavsett vilket så har vi här ett debutalbum i den extrema metal genren där det sägs att ”Less is More” är ledordet, eller ”less is Mor… dax” för den som vill vara vitsig.

Musikaliskt är det baserat i dödsmetallen skulle jag nog vilja säga men med lite thrashinslag likväl som lite mer svängiga element och en del melodiös döds av kanske Göteborgsskolan också. Det är tungt som en amerikansk medborgare och detta tack vare att de inte faller in i den klassiska extremmetallfällan med att låta så mycket och så snabbt som möjligt, Mordax har mer separation mellan sina element vilket leder till att albumet känns tungt, och tungt som fan. När jag lyssnar på detta album känns det också som att bandet visar prov på en musikalisk erfarenhet som är mycket större än bandets diskografi kan visa upp, det låter kompetent och moget. Kanske är det tack vare Dan Swanös hjälp som bandet åstadkommer detta men oavsett vilket så verkar de leva efter devisen att inte överarbeta saker utan ge plats åt alla element och på så vis låta deras brutala tyngd komma fram. Det finns elva spår på albumet och dessa visar upp en ganska bra variation speciellt för att vara ett hyfsat traditionellt dödsmetallband, dessa elva spår tar dessutom ungefär 47 minuter att spela sig igenom.

Normalt sett är väl inte direkt detta en genre som uppslukar någon större del av mitt intresse, den mesta dödsmetall brukar kvalitetsmässigt kännas som en axelryckning i bästa fall. Mordax lyckas dock få mig intresserad och det fungerar riktigt bra, låtarna är starka och det finns ordentlig tyngd i musiken och på väldigt många sätt känns detta som ett dödsmetallalbum där det mesta görs rätt. Det är framförallt att de inte fyller hela musiken med jättesnabba riff och blastbeats tillsammans med galet snabba basgångar där allt bara flyter samman till en soppa som det så ofta för, det är den här balansen och den här återhållsamheten som ger musiken den kraft som den visar upp. Dessutom med dessa snygga melodiösa mellanspel får musiken en ytterligare dimension som också leder till att Violence Fraud Treachery håller de 47 minuter som albumet varar.

Våra grötigt talande dödsmetallande danskar har onekligen lyckats riktigt väl med sitt debutalbum och jag håller andra spåret Trademark Strangulation, Monarch of All och Contrapasso som de vassaste styckena på det. Helt klart ett dödsmetallalbum att rekommendera för alla som har förmågan att uppskatta välgjord musik oavsett genre. Imponerande debut, lägg namnet Mordax på minnet för de kommer att komma tillbaka det kan vi nog vara säkra på.