Max Navarro
Hard Times

Hårda tider för kanadensisk-italienska Max Navarro, hans tredje album i ordningen. Och om man tar sig en titt på hans officiella hemsida kan man se hur de positiva omdömena haglat kring detta album (vilket de i och för sig gör för de flesta album som släpps nuförtiden) och det talas om klassiska band som inspirerat den gode Max och så vidare. Ärligt talat måste jag säga att det ofta är svårt att se hur band ur den melodiösa rockgenren ska tilltala med tanke på hur många som släpps och hur det växer i den enorma högen av skivor som redan finns i den genren. Men av den anledningen ska man dock inte avfärda Max som jag egentligen inte vet någonting om, mer än att han verkar ha en sund inställning till detta falska, sjuka och giriga samhälle som han själv uttrycker det och vem kan sanningsenligt hävda att han har fel? ingen, det är vem.

Melodiös rock är vad det handlar om, inga konstigheter utan relativt okomplicerad melodiös rock med tydliga refränger och en ganska välpolerad ljudbild. Det är knappast någonting unikt eller något som känns som att det för genren framåt, därmed inte sagt att det måste vara så men det kan underlätta. Max har inte heller den här kastratrösten som är ganska vanlig inom AOR-genren men å andra sidan kanske detta inte riktigt faller under den ram som ofta kallas AOR då det inte är lika keyboarddrivet eller superpolerat i ljudbilden. Hyfsat varierat är det över de nio spåren och omkring 32 minuterna som albumet fortgår, det är ett välgjort album.

Men är det bra? Absolut är det bra, det finns inget tråkigt material på albumet utan låtarna håller hög klass rakt igenom hela albumet, speciellt det inledande spåret som jag tycker är riktigt bra och helt klart minnesvärd. Efter det spåret som heter You Can Rely On kommer det åtta ytterligare bra spår men inget av dem är ens nära det första spåret och det gör att det blir en topp och sedan hamnar resten av albumet i lite av ett vakuum eftersom de väntar på samma höjder som det första spåret visar upp. Det är ett ganska svårbedömt album, mycket på grund av att det är svårt att bedöma hur stor vikt man ska lägga vid det där imponerande inledningsspåret medan resten av albumet är ganska ordinärt, visst det är bra men det är samtidigt ordinärt i jämförelse med vad som finns att tillgå redan.

Trots att vi kan lita på Max måste jag dock säga att det är ett ganska ordinärt album han kommer med, pålitligt och av god kvalité men ändock högst ordinärt. Speciellt om vi börjar se oss om vad som redan finns att tillgå och speciellt om vi börjar blicka i skivhyllan vi har hemma, då är det svårt att se varför just detta album skulle vara mer intressant än mycket annat som finns därute. Inledningen går dock inte av för hackor, det är ett spår jag tänker ta med mig även om jag nu lagt albumet till handlingarna.