Band:
Roine Stolt – Electric guitars, vocals
Pete Trewavas – Bass, Vocals
Neal Morse – Keyboards, Acoustic Guitars, Vocals
Mike Portnoy – Drums,Vocals
Daniel Gildenlöw – Guitars, Keyboards, percussion, vocals
Discography:
The Whirlwind (2009)
Live In Europe ( 2003)
Bridge Across Forever (2001)
Live In America (live 2001)
SMPTe (2000)
Guests:
Steve Hackett on the DVD
Info
Released 2011-10-24
Reviewed 2011-10-31
Links:
transatlanticweb.com
myspace
insideout
För er som hört Transatlantic vet vad ni kan förvänta er, för er andra kan vi beskriva detta som progressiv rockmusik. Med extremt långa låtar som är mycket komplexa i sin utformning charmar Transatlantic den publik som besökt dem för den avslutande konserten. Sex spår är det totala antalet där inledande Whirlwind klockar in på en timme och tjugo minuter näst intill, bara för att ta ett exempel. Ljudmässigt är det bra även om det hörs att det är inspelat live så för er som gillar musik med livekänsla kanske vi kan konstatera att detta album kan passa er, publiken är sådär aktiv och bandet spexar en hel del med lite coverinslag, lite skämtsamma saker och lite diverse andra publikfrierier bjuder bandet ordentligt på sig själva.
Som ni kanske kan förstå så är detta inte ett enkelt album att recensera med tanke på den tid det tar att spela sig igenom detsamma, tre timmar är mycket att lyssna på samma band och för mig som ofta föredrar album som spelar i vinyllängd blir det ju också ett problem. Jag är dock väl bekant med Transatlantics musik och uppskattar den även om jag inte är någon gigantisk fanatiker vilket jag tror att du bör vara för att verkligen få ut något av detta, kanske att DVDerna är lite roligare när du kan titta på det istället för att bara lyssna. Jag bör väl inte heller göra någon större hemlighet i att jag inte är någon större fanatiker av livemusik men den här konserten känns i alla fall som något som verkar värt att dokumentera i och med att det är återföreningsturné för detta all-starband med idel stora namn från branschen. Samtidigt gör dock längden på detta album att det känns mest som en angelägenhet för den som varit där eller för bandets riktiga fans, jag tror inte att de flesta andra av oss får ut sådär jättemycket av det och framförallt känns det som att det inte finns några riktiga tillfällen att spela så långa album i dagens stressade värld. Kanske bara spela ett spår då? men det tar ju en timme bara det.
Musikaliskt är det dock riktigt bra och det är relativt underhållande även om det känns lite i längsta laget att spela det i sin helhet, men det är bra låtar och kul mellansnack så de lyckas väl men jag tror inte att det omvänder någon utan talar nog bara till de redan frälsta och därför går det inte att sätta ett högt betyg heller.
Om du är fan av bandet, köp detta album det är helt klart värt pengarna. Om du gillar progressiv rock eller sådant och funderar kring detta band, köp Whirlwhindalbumet istället, det är ett bättre val och om du bara vill ha något nytt bra i form av progressiv rock kan jag rekommendera Steve Hacketts Beyond the Shrouded Horizon, detta album fungerar bara för bandets fans.
HHHHHHH