Band:
martin – drums
jonte – bass/vocals
axel – guitar/vocals
cyndi – guitar/vocals
Discography:
Debut
Guests:
Info
Recorded at Studio Music A Matic
by Michael Nilsson
Produced by: Michael Nilsson & Tear Them Down
Mastered by: Henryk Lipp
Cover by: Jocke Dräparn Eriksson
Released 2011-08-26
Reviewed 2011-08-13
Links:
tearthemdown.com
myspace
youtube
Den som hört bandet medlemmarna kommer från, Nemas vill säga kan föreställa sig ganska väl hur det låter eftersom det stillmässigt ligger i samma region. Snabb, poppig och energisk punkrock med massor av energi och fokus på det medryckande. Det är nog lite tyngre än Nemas men annars är det stilmässigt väldigt likt, någon kallade stilen för partypunk och det låter faktiskt som en ganska bra beskrivning. Lyriken behandlar politiska ställningstaganden som bandet ibland för ut med väldig tydlighet. Ljudbilden är fullt adekvat, det är punkrock och det låter som punkrock med den känsla av energi och gör det själv; simpelt och energiskt är känslan hela paketet förmedlar.
Det är svårt att inte ryckas med i bandets energiska och melodiösa punkstil, låtarna är tempofyllda, rakt på och med medryckande melodier sätter de sig snabbt på ens medvetande. Jag måste säga att jag gillar vad jag får på den här EPn då låtarna snabbt sätter sig och man kan finna sig nynnandes med i vad som bjuds. Inledande Life In Sin är kanske lite vassare än de andra spåren, In My Head är också bra även om jag tycker inledningen är lite destruktiv för resten av låten.
Några småsaker finns det dock som jag stör mig lite på, punkare har en tendens att göra väldigt korta låtar och fem väldigt korta låtar adderar till en väldigt kort EP. Jag är inte världens största fans av sådant som tar slut innan det hinner börja, denna EP är till exempel kortare än bara inledande spåret på Karmakanics In a Perfect World, det är visserligen inte direkt till samma publik men ändå. Elva minuter blir lite kort att lyssna på men kanske som försmak till ett album, eller något sådant. Dessutom hade Nemas i Joel definitivt en bättre sångare, sången hos Tear Them Down fungerar men ibland saknar jag verkligen sången Nemas hade. Spåret My Revue är inte bra heller för att fortsätta lite till på det negativa.
Sammanfattningsvis vill jag säga att det är ett kort album som tilltalar vad lite positiva känslor jag har till punkrocken, men det finns ett mindre lyckat spår och totalt sett slutar det innan jag hinner komma in i musiken. Men för alla punkare kan jag rekommendera detta och jag tror det kommer att passa väl även för de flesta andra. Jag kunde dock aldrig utröna vad det var de ville riva ned och vad de utförde myteri mot, kanske är det samhället i allmänhet som de vill riva ned. Nåväl om ni vill få lite upplyftande punkrock har ni ett prisvärt alternativ i Tear Them Down och om ni tycker det är för kort, köp Joel Regals EP också så kan ni sätta ihop dessa och få tjugo minuter musik med Nemasanknytning.
HHHHHHH
