Spår
1. Whose Favourite Fills
2. The Ayn Lesson
3. Release (In Thousand Days)
4. Of Things That Never Were
5. Lo Tisa Shem
6. Another Two Hours
7. Desert City Allegory / Pain Gloves
8. The Line That I Did Not Draw
9. Cold Spots
10. Stilling
11. The Sentence Complete
12. The Color Of Fear
13. Night School

Band:
Frank S. - Vocals
Udo F. - Guitar, Synth
Mario S. - Guitar
Stefan L. - Bass
Yannick A. - Drums

Discography:
Outrage I (demo 1985)
Outrage II (demo 1985)
From Nightmare to Myths (demo 1986)
The Book of the Seven Seals (demo 1987)
Back for Attack (2004)
A Mute Reminder (2005)
7 Is 1 Take Over (2005)
Takes of Counted Sorrows (EP 2006)
Order in the Court (2008)

Info:

Released: 2010-10-20
Reviewed: 2011-01-04

Links:
outrage-band.net
myspace

Tyska extremmetallarna i Outrage släpper en ny självfinansierad skiva som går under namnet Conspirator och vad som slår mig först när det gäller denna skiva är bristen på originalitet i bandnamnet. En annan sak som snabbt slår mig är också bristen på originalitet när det gäller logotyp och skivomslag, det grafiska helt enkelt känns lite bristfälligt när det gäller originalitet. Nu är det dock inte det grafiska eller originalitet i namn eller liknande som skall bedömas här utan det musikaliska och vad den saken beträffar kommer alltmer om den saken.

Outrage är som jag tidigare noterade tyska och har enligt information funnits ända sedan 1983 vilket är något det trycks på ofta i informationsmaterialet och på bandets hemsida, frågan är dock egentligen vad historien spelar för roll Star One har gjort musik sedan 2002 och gör fantastisk musik, The Birthday Massacre kom också under 2000-talet och gör fantastisk musik, historien har egentligen inte så mycket betydelse, speciellt inte med tanke på att bandet gjorde ett långt uppehåll också innan det vaknade till liv igen 2004. Om vi ska säga något om tiden bandet funnits så bör det ju finnas fog för att säga att bandet har viss rutin i alla fall.

Musikaliskt är det som jag tidigare noterat extrem metall det handlar om, thrash, speed, death metal kanske det också kan kallas, det finns viss förkärlek för melodier här också. Vad som nog främst slår mig med denna skiva är dock att den är väldigt lång, över 73 minuter av musik vilket i de allra flesta fall är lite väl många minuter av musik.

Jag skulle vilja säga att allt börjar väldigt bra med inledande spåret Whose Favourite Fills som har ett mycket skönt riff och är en väldigt schysst låt dessutom. Spår fem är också rätt bra, Lo Tisa Shem kallas det men sedan känns det lite grann som att mitt intresse försvinner och jag börjar tänka på annat vilket leder till att skivan fastnar i något mellanläge mellan medvetande och distanserat oljud. De sista trettio minuterna känns mest som läten som jag inte kan fokusera på. Mitt omedelbara omdöme efter första, andra lyssningen och vidare har alltid varit att skivan är för lång, det är för mycket och det blir bara någonting där i bakgrunden som jag inte längre kan fokusera på.

Därför tröttnar jag snabbt på denna skiva och detta kombinerat med att det finns massor av annat att recensera just nu leder till att jag inte sträcker mig en till mitten av skalan när jag ska sätta mitt betyg, det blir istället ett mer grått H än svart vilket innebär att denna skivan hamnar i den undre delen av skalan och detta beror främst på att den blir för lång vilket gör den långtråkig och att jag mestadels mot slutet av den bara väntar på att den ska sluta så att jag kan ta tag i något annat.

Outrage är inte dåliga men någon borde ta och förklara begreppet ”kill your darlings” för dem, lätt ett poäng bättre med någonstans runt 35 minuter mindre musik.

HHHHHHH

Label - Self financed
Tre Liknande band - Destruction/Desaster/Tankard
Betyg: HHHHHHH
Recensent: Daniel Källmalm