Band:
Hjalle (Hjalmar Östman)
Heavy (Jonas Stentäpp)
Mia Mästerbo
Johan Åsberg
Anders Brandström
Discography:
Automatiskt (2000)
Visar Vägen (2002)
Kryptonit (2004)
Uppsamlingsheatet (2005)
Alderland (2008)
Mimifierat (2010)
Guests:
Info
Producerad av Rikard Löfgren & Mimikry
Released 2011-03-04
Reviewed 2011-04-18
Links:
mimikry.nu
myspace
youtube
Musikaliskt är det så kallad trallpunk vilket är en genre jag aldrig hört talat om förrän jag läste att de tillhör den genren på wikipedia. Det är en energisk, melodiös och trallvänlig form av klassisk svensk punkrock, vilket förstå betyder att det är simpla melodier, snabbt och rakt utan krusiduller eller omsvep. Jag måste säga att jag faktiskt är lite av en smygfanatiker av just svensk punk på svenska (säg inget till någon om det bara, det skulle skada min image), jag menar band som Dia Psalma, En Svensk Tiger och Mäbe för att nämna några. Punk i allmänhet däremot skyr jag som pest, Sex Pistols, Green Day och Ramones gillar jag lika mycket som att få en arm avhuggen. Nåväl för att lämna sidospåret och fortsätta med denna recension, soundet är precis vad man kan förvänta sig av ett band i genren. Det mesta känns faktiskt väldigt bekant utan att jag kan placera det riktigt, kanske är det just därför de kallar sig för Mimikry (för ni vet väl vad det är?).
Fyra spår, inte speciellt mycket musik så det går onekligen fort att ta sig igenom skivan så varför recenserar jag den över en månad efter det att den släpptes frågar du dig och på det svarar jag att jag har ingen aning faktiskt. Jag tror det var för att jag försökte fundera ut olika lustiga saker att säga med anspelning på bandnamnet och sedan kom wikipedia och saboterade allt genom att tala om vilka som fanns i bandet och det råkade jag helt omedvetet skriva dit innan jag han komma in på den biologiska meningen med mimikry. Det är ett fascinerande koncept som det delvis faktiskt känns som att bandet med samma namn tillämpar, ni får väl wikipedia det och se vad det betyder om ni inte vet vad det.
De fyra spåren på denna EP här rätt bra, det tredje spåret är det bästa tycket jag och melodin är så väldigt bekant men ändå kan jag inte placera den och innan du säger att jag ska använda en sökmotor på internet (jag hatar ordet googla som akademin helt idiotiskt godkänt) så kan jag bara säga att jag inte orkar utan jag kan lika bra leva i ovisshet eftersom annan musik nu i alla fall kommer att ockupera vad jag funderar kring och denna låt kommer att försvinna ur mitt medvetande snart även om jag säkert kommer att återvända till den någon gång, man kan ju spela hela Mimifierat och denna utan att det känns som mer än en skiva.
Jag är ingen större fan av EP-skivor och Jag Blöder Lika Mycket Som Du är onekligen inte mycket längre än en kvart och det känns ofta inte helt värt att spela så lite musik eftersom det tar slut så pass fort.
Trallpunk på ett väldigt bra sätt även om jag hade föredragit att de gjort en hel skiva med någonstans runt fyra lika långa spår till.
HHHHHHH