Band:
Maurice Swinkels - Vocals
Richard Ebisch - Guitars
Harold Gielen - Bass
Erik Fleuren - Drums
Diskography:
Malevolent Rapture (2006)
Sons of the Jackal (2007)
Feel The Blade (2008)
Cult of the Dead (2008)
Info
Produced by Peter Tägtgren
Released 2011-01-07
Reviewed 2011-01-31
Links:
legionofthedamned.net
myspace
massacre
Dessa holländare spelar thrash metall av en ganska generell anda med snabba riff och allmänt högt tempo, med ordentlig tyngd och egentligen mer eller mindre helt enligt mallen. Vi får inte höra några direkta utsvängningar eller liknande. Vad vi dock får höra är en ren och ganska välpolerad produktion som dock inte på något övertydligt sätt berövar musiken på dess tyngd. Jag tycker dock trots denna moderna produktion att vi kan beskriva detta som thrash metal mer eller mindre enligt mallen för genren.
Jag kan säga att jag funderat mycket kring hur jag ska sätta betyget för denna skiva eftersom det varit ett konstant velande mellan en fyra och en femma. Jag gillar den här skivan, men frågan har varit om jag gillar den mycket nog för att sätta ett högt betyg eller om jag ska sätta ett betyg som kan indikera att det är en bra skiva men lika bra indikera att den är okej. Det är ibland väldigt svårt, hade 4,5 funnits hade det onekligen varit enklare i detta fall men en sådan skala skulle bara bli jobbig i slutändan.
Skivan inleds med dess titelspår som är ett rätt bra spår som leder bra in i skivan och därefter trummar det på med kvalitativa thrashlåtar och jag kan bara svänga med i musiken medan jag lyssnar. Känslan är generellt positiv för denna skiva och känslan var att det kanske skulle bli ännu en högpoängare för 2011.
För mig finns det dock några problem, skivan är väldigt bra som jag redan konstaterat men samtidigt saknar jag oftast incitament att dra igång densamma. Ofta leder ett bra spår mig in i en skiva och det är främst den saken som gör att jag drar mig för att ge denna skiva ett högre betyg. Jag tycker att det saknas de där riktiga hitspåren, de jag kommer ihåg när skivan är slut, de jag vill spela på nytt när skivan är slut eller kanske till och med när spåret är slut, sådana spår saknas på Descent into Chaos.
Trots att de riktiga toppspåren saknas är de spår som finns på skivan väldigt bra och välproducerade och medan jag lyssnar kan jag som sagt bra konstatera att det låter väldigt bra. Dessutom finns fler positiva aspekter, skivan är till exempel av vettig längd vilket gör att den inte tröttar ut mig som lyssnare genom att bli för långdragen. Trots detta kan jag dock inte släppa problemet med det saknade hitspåret.
Nu kanske mina reservationer inte är desamma som era, ni kanske älskar allt vad thrash heter och då kan jag konstatera att denna skivan är för er. Jag kan acceptera thrash i vissa fall och detta är trots allt mer än acceptabelt och jag skulle kunna lyssna till denna skiva fler gånger nu när jag recenserat den men problemet är bara att den skulle drunkna i andra skivor och det finns några som jag fortfarande spelar och dessa är betydligt starkare än denna skiva.
Legion of the Damned gör vad som för mig känns mer som ett riktigt bra försök, de är liksom aldrig riktigt där i låtarna. De är skickliga och vet nog vad de sysslar med men trots detta klarar de inte riktigt att nå upp till de bästa i genren. Jag kan dock säga att för thrashfanatiker kan jag klart rekommendera detta.
Descent into Chaos är inte så kaotisk som namnet kan antyda, i själva verket är det en väloljad och holländsk maskin som bygger upp musik enligt mallen. Problemet med detta är dock att skivan inte får någon riktig identitet och således inte heller kan vara riktigt bra.
HHHHHHH