Recension Imperia - Secret Passion 2011

Imperia härstammar från ett gäng olika länder som Norge, Finland, Belgien och Tyskland vilket för den matematiskt begåvade innebär att varje människa (ja, vad trodde du, bäver) i bandet kommer från ett varsitt land. Fyra länder och fyra bandmedlemmar, det är inte det vanliga kan man väl säga. Av någon anledning känns det som att mycket kretsar kring norska sångerskan Helena Iren Michaelsen.

Som ni förstod av ovanstående stycke handlar det om kvinnofrontad metall, så kallad gotisk metall skulle nog många vilja säga att det handlar om. Det betyder att bandet har ett melodiöst sound med många stämningselement såsom orkestrationer och liknande. Produktionen är ren och sådär modern, inte överdrivet polerad men långt ifrån smutsig. Mycket fokus i produktionen verkar ligga i att framhäva bandets melodiösa sida.

Skivan börjar betydligt mer i en ton av rockig metall i spåret Touch of Your Hand än vad som sedan kommer att noteras under resten av skivan. När titelspåret som befinner sig på den andra platsen inleds presenteras vi mer för vad vi kommer att höra på denna skiva, ett väldigt snyggt melodiöst midtempospår med riktigt bra stämning och refräng. När vi kommer till nästa spår som går under namnet Fragile får vi ett annat skönt stämningsfullt spår och är helt inne i vad Imperia har att erbjuda.

Jag skulle kunna räkna upp de flesta spår på skivan och kunna konstatera att dessa alla är riktigt välgjorda och bra spår, det skulle dessutom inte vara någon överdrift på något sätt eftersom det är alldeles sant. Det enda spår jag inte direkt gillar är det bonusspår som följer digipakversionen som är någon form av semidiskorocklåt som mest känns malplacerad och konstig på denna skiva, den passar inte direkt in i den ljudbild som i övrigt målas upp. Detta är dock något jag kan ha överseende med eftersom det är just ett bonusspår.

Jag tycker att Helena har en väldigt skön röst som passar riktigt bra in i vad vi bjuds på när vi lyssnar till detta album, det blir melodiöst, lätt symfoniskt och vackert och jag kan inte hjälpa att jag dras med i en positiv stämning när jag lyssnar till denna skiva. Det är en riktigt bra skiva som Imperia lyckats snickra ihop och som dessutom inte använder motorsåg utan betydligt mer delikata och precisa verktyg än så. Som ett urverk fungerar det musikaliska mer eller mindre klockrent, inte i rolexklass kanske men kanske Tissot. Nu blev det en del klockreklam men det bjuder vi på.

Jag tappade den musikaliska tråden där för ett ögonblick men om jag fortsätter på schyssta spår så kan jag också nämna Violence, Like Rain, Suicide och Hold On är andra spår som är värda att nämna. Jag måste också nämna mitt favoritspår på skivan som är My Sleeping Angel, ett riktigt vackert och skönt spår där även manlig sång förkommer i duett med Helena, mycket bra spår skulle jag vilja säga och jag lyssnar gärna på det om och om igen.

Vi har strax över femtio minuter av musik att avnjuta när vi startar upp denna skiva och det är bra rakt igenom, det finns ingenting som direkt sänker intrycket heller. Tolv riktigt sköna spår med ett avslutande riktigt bra och vackert spår, vad jag kan vara utan är det avslutande bonusspåret som dock bara finns i digipakversionen som tydligen skall vara strikt limiterat så det är väl egentligen inte något större problem eftersom man inte behöver köpa den skivan, om man nu förstås inte samlar på limiterade utgåvor och då kanske det känns lite trist men allvarligt talat, det spåret är faktiskt inte så tokigt som jag kanske ger sken av. Saken är bara den att det här bonusspåret känns malplacerat så det blir en lite konstig avslutning på skivan i denna version så som helhet skulle jag nog vilja säga att den icke-limiterade standardutgåvan är den bästa versionen.

Snyggt skivomslag har skivan också, ett omslag som jag tycker illustrerar väldigt tydligt vad vi kan förvänta oss när vi lyssnar till denna skiva. Imperia har i Secret Passion på ett väldigt passionerat sätt skapat en vacker, välgjord och snygg skiva, en skiva som bör finnas i skivsamlingen hos alla som kallar sig fans av gotisk metall.

Jag har inga hemliga passioner för Helena men hennes musik kan säkerligen ha förmågan att skapa sådana hos den som är mottaglig för sådant. För att vara ett band så geografiskt spritt har de onekligen ett sound som vittnar om god kemi, kanske till och med lite hemliga passioner.

HHHHHHH

Imperia Secret Passion

Imperia
Secret Passion