Tracks
1. Just War Theory
2. Stillborn
3. Love Thy Neighbor
4. Kaffur (Infidel)
5. Painter Paint
6. Tolerance Song (Edit)
7. Set Me Free
8. Jesus Would You Meet Me
9. Slave
10. Beyond The Garden/Kicking Against The Goads
11. Just War Reprise
12. The Murder Of Daniel Faulkner (4699)

Band:
Gary Cherone – Vocals
Mark Cherone - Guitars
Joe Pessia - Bass, Mandolin
Dana Spellman – Drums, Percussion

Discography:
Debut

Guests:

Info
Produced by Gary Cherone, Joe Pessia.

Released 2011-01-21
Reviewed 2011-01-12

Links:
hurtsmile.com
myspace
frontiers

Ibland dyker det upp skivor som känns oväntat svåra att recensera, inte för att de är avancerade med klurig musik som kräver massor av gånger av lyssnande för att komma in i utan för att det bara är svårt att bilda sig en uppfattning om vad man verkligen tycker om skivan.

Hurtsmile med Extremes frontman Gary Cherone i spetsen är just en sådan skiva, i ena sekunden vill jag totalsåga den, i nästa hylla den. På något vis känns det verkligen som att kvalitén varierar extremt mycket. I ena stunden är jag trollbunden och i nästa vill jag bara stänga av allt vad musiken heter och det snabbt.

Jag går väl händelserna lite i förväg nu, det är nämligen så att denna skiva musikaliskt ligger i det melodiösa rock-/hårdrockfacket med en variation av låtar från lite hårdare till ballader, inga direkta power ballader utan lugnare spår på riktigt så att säga. Det har en ren och snygg produktion och känns välgjort rakt igenom på den punkten. Sångaren påminner ibland en hel del om Bob Dylan vilket måste ses som något väldigt negativt med tanke på att nämnde herre aldrig gjort något ens i närheten av bra.

Jag tycker allra bästa om de lugna spåren såsom Painter Paint eller The Murder Of Daniel Faulkner (4699) som båda är riktigt bra, sedan finns det en del hyfsade andra spår som till exempel Set Me Free. Där finns också riktigt trista spår där Jesus Would You Meet Me står ut som det bästa exemplet, den låten är riktigt usel.

När sedan alla dessa egenskaper, positiva som negativa sorteras finner jag ändå att jag står där med ett ganska negativt intryck, inte så att jag anser att skivan är skräp på något sätt, den är lyssnadsmöljlig och du lär inte kräkas men samtidigt kommer den aldrig lyfta någon lyssnare på allvar, det känns rätt mycket som en debut och egentligen varken bra eller dålig.

Min främsta reservation mot denna skiva är egentligen sångaren som jag tycker ofta saboterar vad som skulle kunnat vara intressant genom att låta som han gör. Men det trista och skivans problem för mig kan inte enbart tillskrivas en Bob Dylanliknande sångare utan också att låtmaterialet mest känns som låtar inkastade från lite här och var. Det känns inte som att materialet kommer från samma band eftersom det spretar så mycket.

På det hela taget känns det som att det finns mycket för Hurtsmile att se över innan de börjar fundera på någon ny skiva.

HHHHHHH

Label - Frontier Records
Tre liknande band - Extreme/Van Halen/Bob Dylan
Betyg: HHHHHHH
Recensent: Daniel Källmalm