Decapitated
Carnival is Forever

Tracks
1. The Knife
2. United
3. Carnival is Forever
4. Homo Sum
5. 404
6. A View from a Hole
7. Pest
8. Silence


Band:
Rafał "Rasta" Piotrowski – vocals
Wacław "Vogg" Kiełtyka – guitars
Filip "Heinrich" Hałucha – bass
Kerim "Krimh" Lechner – drums


Discography:
Winds of Creation (2000)
Nihility (2002)
The Negation (2004)
Organic Hallucinosis (2006)


Guests:
Bartosz Hervy – guest keyboards


Info
Jarosław Szubrycht – lyrics
Daniel Bergstrand – mix, drum production
Arkadiusz "Malta" Malczewski– engineer
Rickard Sporrong – mastering
Łukasz Jaszak – cover, design, photos
Wojciech Kiełtyka – consultant, lyric revision
Wacław "Vogg" Kiełtyka –producer

Released 2011-07-12
Reviewed 2011-07-26


Links:
decapitatedband.net
myspace
nuclear blast

2007 drabbas polska bandet Decapitated av en stor tragedi när de råkar ut för en bilolycka där bandets trumslagare Witold "Vitek" Kiełtyka förolyckas och sångaren Adrian "Covan" Kowanek hamnar i koma. Jag har läst att den numer före detta sångaren är på bättringsvägen vilket förstås är positivt. Efter denna tragiska olycka ligger bandet nere innan gitarristen Vogg kallad väljer att satsa vidare med nytt manskap och resultatet har funnits i min spellista ett tag nu och jag kände mig idag redo att ta mig an utmaningen att skriva ned en recension om densamma. När jag satte mitt mentala betyg och kände mig färdiglyssnad på skivan hade jag ingen aning om vad som hänt bandet tidigare eller ens varifrån de var eller något egentligen. Jag kanske inte hänger med i metallvärlden tillräckligt väl, bortsett från det som hamnar i min mailbox förstås.

Jag sympatiserar med bandets tragedi precis som bandet sympatiserar med Norges tragedi, vilket jag kunde se att de gjorde på deras myspacesida. Men tragedi eller inte, det är trots allt musiken det handlar om för historien bakom ett album spelar inte den minsta roll om albumet inte skulle gå att lyssna på till exempel. Decapitateds musik beskrivs som teknisk dödsmetall och de liknas någonstans vid Meshuggah för att nämna något. Det är aggressivt, hårt med massor av smattrande blastbeats och stenhårt riffande men där finns också en del finstämt och tystlåtet i partier så bandet ger utrymmer för andhämtning mellan de utmattande och stenhårda riffen. Produktionen är modern och ganska polerad utan att för den skullen ta ifrån bandet sin hårda identitet. 42 minuter och åtta spår är vad vi bjuds.

Vi har egentligen ingen invigd i denna form av musik, ni vet den som oftast innefattar band med någon form av skrämmande sjukdom eller liknande som bandnamn, i detta fall halshuggen vilket vore ödets ironi om bandets trummis hade blivit, tänk vilken kult de hade kunnat skapa kring bandet med tanke på hur väl mottaget detta album blivit mottaget i skuggan av tragedin. Jag är ganska säker på att många recensioner blivit extra positiva just till följd av vad som drabbat bandet vilket förstås är hemskt. Personligen är jag som sagt inte direkt inne i denna form av musik men jag kan av vad andra säger ana att detta band tilltalar många som är det, denna recension känns mer lämplig för den som inte är invigt i det extrema utan är mer av musikalisk allätare som mig själv.

Jag kan acceptera stora delar av vad bandet har att erbjuda som okej, inledande spåret är dock inget vidare det är bara smattrande, gormande och strängplågande, men där finns mer än det råa, tråkiga, standardiserade dödsmetalloväsen som så ofta förekommer. Bandet har melodier i bakgrunden och de har ett ljud som låter mer professionellt skapat än de mesta annat i genren så där finns en del positivt att säga om bandet men överlag är det ändå åt det väldigt extrema håller och även om det är välgjort och inte helt värdelöst kan jag inte säga alltför mycket positivt om detta band egentligen. Inte så värst mycket negativt heller dock.

Överlag en skiva som är okej men ingenting jag gärna spenderar min tid att lyssna på.

HHHHHHH

Label: Nuclear Blast
Tre liknande band: Vader/Dies Irae/Meshuggah
Betyg: HHHHHHH
Recensent: Daniel Källmalm
Read in english