Recension Colossus - Spiritual Myiasis 2011

En koloss med spirituella fluglarver var vad som kom i brevlådan för ett tag sedan, hur de fick in kolossen i brevlådan är en fråga bara brevbäraren kan besvara. Fluglarverna eller var det kolossen som använt fluglarverna, jag vet faktiskt inte vilken ordning det var men någon av dem har skapat en EP med tre spår och strax över arton minuter musik. Det kallas progressiv metall med inslag av stoner och sludge och sådär, kanske lite fluglarver under huden kan förekomma också, var vet jag?

Beskrivningen om progressiv metall, stoner, sludge och vad du kan tänkas komma på mer stämmer väl rätt väl överens med den bild jag får när jag lyssnar till vad de har att erbjuda. Det är tungt och ganska komplicerat med mycket olika riktningar samtidigt. Ljudbilden, produktionen känns lite grann som att den härstammar från en annan tid och då menar jag inte en avlägsen mer avancerad framtid, snarare är känslan att de producerade albumet på Noaks ark. Ljudbilden känns murken, som ruttnande trä ungefär, kanske var arken angripen av termiter. Vad jag egentligen menar är att jag tycker att produktionen känns gammal och omodern och inte heller speciellt snygg eller passande.

Så progressivt med mindre lyckat produktion brukar normalt vara ett recept på mindre lyckad musik. När det gäller Colossus och deras nya EP gäller precis samma sak, det känns för mig som mindre lyckad musik. Produktionen är en bidragande orsak till detta men det finns andra faktorer som väger in i den känslan. Det är som att bandet inte vet riktigt vilken fot de vill stå på och allt mynnar ut i något som känns mest schizofrent och framförallt osammanhängande. För mig blir det ganska jobbigt att lyssna till detta eftersom jag tycker att spåren känns mest långa.

Jag ska dock inte säga att det är totalt skräp eftersom jag får en känsla av att det finns något där. Jag tycker att bandet till och från glimtar till och gör riktigt spännande saker, problemet är främst deras förmåga att knyta samman elementen till någonting som känns som en komplett låt.

Av EPns tre spår känns det inte som att något direkt sticker ut i endera riktningen, de tre spåren är jämngoda eller jämnröriga beroende på vilket sätt du väljer att definiera de tre spåren. Jag kan inte exakt sätta fingret på vilket mitt exakta problem med denna EP egentligen är men kanske just att det är en EP och att jag inte riktigt får chansen att känna bandet på allvar vilket leder till att känslan av splittrad musik, kanske hade ett album skapat en mer enhetlig känsla när fler spår hade lett musiken kanske i en riktning framåt. Den saken får jag dock aldrig veta med denna skiva som fortfarande känns mest splittrat och schizofren.

Kolossen vet inte alls på vilket ben den ska stå och när dess byggherrar sedan invaderas av andliga fluglarver går allt i första bästa riktning för att sedan ändra riktning vid första bästa tillfälle och sedan fortsätta så. Jag om någon gillar spännande och avancerad musik men Colossus känns mest bara förvirrad som att de inte riktigt valt ett system innan de spelade in tre låtar som de slängde in på en EP.

En förvirrad EP som inte verkar veta vart den är på väg, ett band som onekligen behöver en karta om de ska kunna skapa ett intressant album. Ett intressant album tror jag dessutom att bandet faktiskt kan vara kapabelt att göra, de har talang som faktiskt skiner igenom även på denna EP.

HHHHHHH

Colossus Spiritual Myiasis

Colossus
Spiritual Myiasis