Tracks
1. Intro
2. The Purge
3. A Token of Malice
4. Majesty and Decay
5. Divine Code
6. In Human Form
7. A Glorious Epoch
8. Interlude
9. A Thunderous Consequence
10. The Rapture of Ghosts
11. Power and Shame
12. The Comfort of Cowards

Band:
Ross Dolan - Vocals, Bass
Robert Vigna - Guitar
Bill Taylor - Guitar
Steve Shalaty - Drums

Discography:
Dawn of Possession (1991)
Stepping on Angels... Before Dawn (1995)
Here in After (1996)
Failures for Gods (1999)
Close to a World Below (2000)
Unholy Cult (2002)
Bringing Down the World (DVD, 2004)
Harnessing Ruin (2005)
Hope and Horror (EP + DVD, 2007)
Shadows in the Light (2007)
Majesty and Decay (2010)

Guests:

Info
Recorded at New York's Millbrook Sound Studios and produced by Paul Orofino, mixed by Zack Ohren.

Released 2010-03-05
Reviewed 2010-05-24

Links:
immolation.info
myspace
nuclearblast

Att döda (sig själv) med hjälp av eld, eller att döda som offer är vad namnet på detta band betyder. Det brukar vara en indikation, band med sådana namn och namn på sjukdomar eller olika latinska namn för blodbad eller annan form av ond bråd död brukar vara band som hamnar direkt i soptunnan eftersom töntfaktorn på dessa band oftast är enorm.

Immolation känns inte direkt som något undantag till denna regel, deras musik är seg och tuggande utan entusiasm, utan energi och utan kraft, kanske är det tungt om man vrider upp volymen till max eller så, men då är det mesta tungt.

Immolation spelar dödsmetall enligt specifikationen och det är med tuggande gitarrer, ibland visst duellerande mellan gitarrister, och sedan långsamma sega basgångar och smattrande trummor. Musiken segar sig fram i ett ganska lågt tempo, sången är förstås av det gutturala slaget med growlande i lågt tempo.

Jag finner egentligen ingenting positivt med denna skiva, den går långsamt och tuggande, sången är usel och gitarrslingorna är så extremt tråkiga att jag näst intill somnar när jag lyssnar till detta.

Immolation är många år för sent ute för att väcka anstöt med sin musik, detta är inte direkt skrämmande nu för tiden och dödsmetall har väl egentligen aldrig varit speciellt bra, det känns bara som en pubertal revolt, inte som kvalitativ musik, visst finns det undantag men Immolation är långt från att vara ett sådant.

Allvarligt talat, detta är urtråkig musik helt utan tempo, linjer, melodier, kvalité eller en känsla av eget tänkande, tristess är vad jag kommer att tänka på var gång jag hör denna skiva. Det finns inget majestätiskt över det, kanske har de riktat in sig på förfallet i titeln.

Kort och gott, Immolation skulle göra gott i att göra skäl för sitt namn och sätta eld på sig själva, jag nöjer mig med att immolera skivan.

HHHHHHH

Bolag - Nuclear Blast
Tre liknande band - Suffocation/Possessed/Autopsy
Betyg: HHHHHHH
Recensent: Daniel Källmalm