Band:
Lars Ramcke - Vocals and Guitar
Alex Guth - Guitar
Yenz Leonhardt - Bass
Falko Reshöft - Drums
Diskografi:
Stormwarrior (2002)
Northern Rage (2004)
At Foreign Shores - Live in Japan (2006)
Info
Produced by Stormwarrior
Mixed by Piet Sielck
Mastered by Tommy Hansen
Länkar:
stormwarrior.de
myspace
dockyard1
Musikaliskt sett är bandet snabba, snabbheten är det första som kommer in i tankebanorna när iPoden drar igång låtarna (om lurarna fungera som de ska vill säga). Det är dubbelgitarrduellerande och snabba riff, ganska tungt och så vidare. Ni som hört Helloweenskivan jag refererade till tidigare vet hur detta låter eftersom Stormwarrior följer i de spåren.
När vi sedan kommer in på de lyriska influenserna är det inte riddare i skinande rustningar, tomtar och troll, magiska svärd eller drakar och demoner som uppenbarar sig. Nej, det är nordisk kultur med bland annat vikingar i fokus och det är förstås en klar förbättring i förhållande till det andra jag nyss nämnde eftersom den tematiken har det gått inflation i i den här branschen (det är alltid kul att lyckas med två likadana ord efter varandra när det är riktigt). Kudos till Ramcke och Stormwarrior för den saken.
När det sedan kommer till att sjunga lyriken gör Lars det faktiskt med den äran. Faktum är att jag först trodde att det var Kai Hansen som gästsjöng på titelspåret som är det första sjungna spåret men när sedan resten av skivan var detsamma fanns det inget annat alternativ än att Lars Ramcke faktiskt stulit Kai Hansens röst. Hur han gjort det, om han stulit hans stämband eller tunga och hals, låter jag vara osagt men han har gjort det, de låter nästan identiska. Det är en bra sak med tanke på att jag gillar Kai Hansen. En nackdel ser jag dock, jag har svårt att höra orden Lars sjunger eftersom det ofta går rätt snabbt, jag missade faktiskt hela fyra gånger att Lars faktiskt sjunger på svenska i en av låtarna. Femte gången hörde jag det och det var en rolig sak minst sagt, bra gjort Lars!
Jämfört med tidigare alster är denna skiva verkligen ett steg framåt, ett jättesteg faktiskt med tanke på att Heavy Metal Fire, denna skivas direkta föregångare faktiskt var rätt beige. Denna skiva är lite mer varierad än de tidigare, den har mer prominenta melodier samtidigt som bandets kännetecken fortfarande märks, denna skiva är ett steg som lovar gott inför framtiden.
Bästa låten är troligen Remember the Oathe tätt följd av framförallt titelspåret men de flesta spår är riktigt bra och variationen är bra nog för att man ska hålla intresset vid liv skivan igenom.
Till sist vill jag nog bara säga att detta är en skiva utan några svagheter och med riktigt fin musik, inget krångel bara rak, ren och hederlig heavy metal.
HHHHHHH