Recension Pavic - Unconditioned 2008

Spår
1. Miracle Man
2. Trapped
3. Just Go On
4. Ghost In A Trash Machine
5. Creep
6. Fallin' For Love
7. This World
8. Unconditioned Love
9. Ride 'n Run
10. True Sincerity
11. Hidden Sorrow
12. Your Love Is Shining

Band:
Marko Pavic - guitars
Chris Catena - vocals
Aleks Ferrara - bass
Lorenzo Antonelli - keyboards
Marco Madonia - drums

Diskografi:
Taste Some Liberty (2006)

Gäster:
Kee Marcello (Europe) on "Just Go On"
Cristian Murasecchi

Info
Recorded by Fabrizio Frezza, Tobias Lindell, Marko Pavic
Mixed by Tobias Lindell, Mastered by Dragan Tanaskovic
Recorded at One Music - Rome, Italy and Bohus Sound - Kungalv, Sweden
Mixed & Mastered at Bohus Sound - Kungalv, Sweden

Länkar:
markopavic.com
myspace
anteo records
Just go on (video)
Ljudklipp från alla låtar bandet gjort och diskografi

Baserad i Italien skapar Marko Pavic, en man från balkan, sin musik. Det skulle kunna vara lätt att tro att det var drakdräparmetall med stråkar och dvärgar men så är det inte. I stället är det gitarrorienterad melodiös rock/metal som strömmar ur de stora högtalarna eller små hörlurarna beroende på var jag lyssnar. Medan jag funderar kring vilka band jag ska säga som liknande inser jag att det är melodierna som gäller här. Det är supermelodiöst och är så rakt igenom skivan. Sången, gitarrerna, basvågorna, trummorna och vad du nu än vill är på den riktigt melodiösa sidan och om ni vill ytterligare så kan vi säga att det har lite dragning åt den nostalgiska sidan av ting.

Om ni vill kan ni tänka Rainbow, Deep Purple kombinerat med något av pudelrockbanden från sent 80-tal då får ni en hyfsad föraning om hur det låter. Jag vet, namedropping är inte en av mina normala recensionsprylar men denna gång får det väl fungera, om inte, nej det är klart det fungerar jag menar 20 referenser till andra band i en kort recension kan väl inte vara fel? Nåja, förutom det kanske vi kan promenera vidare i recensionstexten? Vet inte det, du kanske…? Vad nu, jag är visst lite tveeggad eller schizofren eller något sådant. Är inte!

Jag gillar faktiskt den här skivan, inte omslaget som är grymt ful och fick mig en aning tveksamt till en början. Men efter att den snurrat en gång i bilen fick den sedan finna sig i att fileras och hamna på hårddisken i min mp3-maskin från äpple som är ett fruktföretag. Efter sisådär 15 rundor i den maskinen tycker jag mig vara kvalificerad att bedöma denna skiva som jag faktiskt gillar, det är snygga melodier, bra sång, bra trummor som en man i brons skulle sagt. Det är en stark skiva med starka melodier och stark sång och nu upprepar jag mig igen men det får ni tåla. Som sagt, nej inte mer.

Efter en massa upprepanden kanske det är dags att knyta samman söcken, säcken menar jag förstås precis som tomten. Denna, den andra skivan med detta band är mycket intressant och manar till en hel del lyssnande. Nackdelen jag kan finna är att den är lite likriktad, många låtar är ganska lika och det är rätt synd med tanke på hur välgjort det låter och hur elegant producerat det är men hur man än vrider och vänder på saken är det en bra skiva.

En bra skiva som skulle ha varit en aning mer varierad.

HHHHHHH

Skriven 2008-10-01