Spår
1. Contrast
2. Borders of Insanity
3. The Wizard
4. The Raven
5. When Love and Hate Collide
6. Under the Spell
7. Lions Den
8. Circle of Flames
9. Falling Leaves

Band:
Carsten Frank (vocals)
Torsten Wolf (guitar)
Frank Sawade (guitar)
Dirk Marquardt (keys)
Pablo Tammen (bass)
Arndt Krone (drums)

Diskografi:
Lord of Earth and Heaven Heir (2001)
Defenders of the Crown (2003)

Info
Produced by Carsten Frank at Waveland studios

Länkar:
human-fortress.com
myspace
massacre

Fem år har passerat sedan Human Fortress senast gav oss någonting, fem år har passerat. Fem år är en lång tid där mycket hinner ske. Till exempel hinner man byta sångare, gitarrist och trumslagare, man hinner tröttna på ett arbeten tusen gånger om, man hinner med en hel del och en hel del förändras. Det är så enkelt, världen hinner förändras en hel del på fem år, år 2003 var power metal hippt och inne, nu är saken inte direkt densamma men det har inte hindrat vare sig Human Fortress och skivbolaget från att ge ut denna skiva.

Hur låter då Human Fortress? Som Human Fortress är det bästa svaret, bandet låter inte direkt som någonting annat i genren. Melodi är ett ledord bandet står vid och det genomsyrar bandets hela musikaliska karriär, det finns många intressanta vägar i bandets musik men de blir aldrig konstiga eller krångliga. Inte kanske den bästa beskrivningen av ett band men det är ett band som är svårt att beskriva även om de flyter i den så kallade power metalfåran.

Bandet har två tidigare album i sin portfölj, två album som varit både unika och samtidigt inte. Bandet spelar med teman som riddare i rustningar och så vidare, denna skiva är inget undantag med den klassiska ”powertenatiken” i lyriken. Lyriken är inte allt, musikaliskt är detta precis som bandets tidigare utgivningar, en intressant resa som tar oss genom mängder av musikaliska rum utan konstigheter. Sångarbytet har dessutom inneburit att bandet brutit ny mark, eller tagit sig in i nya musikaliska rum om man nu vill använda liknande resonemang som tidigare. Carsten Frank använder ett lite mer brett register än tidigare sångare och detta leder till en ny dimension. Samtidigt kan man säga att det leder till en förlorad dimension, genom att bli bredare har bandet samtidigt blivit lite mer kommersiellt, lite mer trist och lite mer inåt mittfåran.

Massor av låtar är intressanta och låtar som The Raven och Falling Leaves förgyller verkligen denna skiva, som kanske inte kommer att gå till historien som ett mästerverk men åtminstone en bra och intressant skiva.

Human Fortress är tillbaka efter fem års uppehåll, att säga bättre än någonsin är väl kanske att ta i men det är helt klart en kvalitativ skiva med höjdpunkter som jag redan nämnt i stycket före. Det är en skiva som är klart värd att låna ett öra, så hugg av ett av dem och lägg på skivan.

Även om det blöder där du hade ett öra tidigare är detta en riktigt bra skiva och ett bra tillskott i samlingen, men du kanske först vill att den lämnar tillbaka örat.

HHHHHHH

Skivbolag - Massacre/Sound Pollution
Tre liknande band - Galloglass/Avalon/Mob Rules
Poäng: HHHHHHH
Recensent: Daniel Källmalm